text
stringlengths 19
208
| label
int64 0
1
|
|---|---|
Miseno [-e'nå], Capo, udde i Italien, 15 km s. v. om Neapel, vid Pozzuoliviken. Viken innanför udden gjordes av Augustus till rom. flottstation. Här låg staden Misenum. | 0 |
Mantalskontor, ämbetsverk i Stockholm och Göteborg, som ombesörja den civila folkbokföringen, i Göteborg även mantalsskrivningen. | 0 |
Mälsåker, slott i Ytterselö sn i Södermanland, vackert beläget på ö. sidan av Selaön i Mälaren. Egendomen, som omtalas redan på 1300-talet, kom 1608 och 1610 till ätten Soop, därefter till bl. a | 0 |
Ma'kimono, japansk målning med större bredd- än höjdmått. | 0 |
<b>Nord-Holland.</b> Se Holland 1. | 0 |
<b>Novellara,</b> stad uti italienska prov. Reggio, vid en från Reggio till Pos biflod Secchia ledande kanal. Omkr. 7,000 innev. N. var hufvudort i det huset Gonzaga tillhöriga grefskapet och hertigdömet N | 0 |
<b>Nasalvokaler.</b> Se Nasalerade ljud. | 0 |
<b>Nicolaus Cusanus.</b> Se Cusanus. | 1 |
Nursia [no'rsia], stad i Umbrien, Italien, nära Spoleto, Benedictus’ av N. födelseort. Heter nu N o r c i a, biskopssäte, c:a 3,500 inv. | 0 |
Kust samt höjd- och terrängförhållanden. Havet utanför N. indelas i Skagerak (till Lindesnes), Nordsjön (till Stad), Norska havet (till Nordkap) och Barents’ hav ö. därom | 0 |
Nicoläus Oläi Bothniensis (latinisering av Nils Olofsson från Västerbotten), teolog (omkr. 1550—1600). N. inskrevs 1578 som student vid Rostocks univ. och promoverades där 1582 till magister | 1 |
Nachspiel [nä'^Jpil], ty., efterfest, ”efter-släckning”. | 0 |
<b>Odontica,</b> <i>remedia odontica</i> (af Grek. <i>odus,</i> tand), <i>med.,</i> är en gammal benämning på de medel, som användas mot tändernas sjukdomar | 0 |
4. <b>Odhelius,</b> Erik, läkare, den föregåendes son, född i Flo prestgård, Vestergötland, d. 8 Nov. 1760, blef student i Upsala 1777, inskrefs 1779 som elev i kirurgiska societeten och blef 1785 med | 1 |
<b>Ofvanskog</b> (stundom äfven Nordanskog) benämnas i de gamla svenska landskapslagarna de norr om de stora skogstrakter, som skilja Mälarens och Nyköpingsåns vattensystem från Vänerns och Vetterns, belägna, | 0 |
<b>Olja</b> (Lat. <i>oleum</i>). Se Oljor. | 0 |
Olof, S :t O., församling i Stockholms län, se Sankt Olof och Sankt Per. | 0 |
Olbrich [å'lbrik], Joseph, österrikisk arkitekt (1867—1908). Han studerade i Wien, var från 1899 prof, i Darmstadt och blev huvudmannen i den moderna arkitekturriktningen där. O | 1 |
Obviken [å-], ry. Obskaja guba, en i v. Sibirien djupt inträngande vik av Karahavet; c:a 800 km lång, ända till 85 km bred och 10—25 m djup. Mynningen spärras av bankar med blott 3 m djup. | 0 |
Ordbok, 1 e x i k o n, förteckning över ett språks ordförråd i allm. med angivande av ordens genus, böjning o. s. v. O. kan vara av olika slag: enspråkig ordlista; för två språk, t. ex | 0 |
<b>Petticoatreformen</b> (-kåt-; Eng. <i>petticoat,</i> underkjortel). Se Bloomer. | 0 |
<b>Pilchard</b> [pi'ltjörd]. Se Sardin. | 0 |
<b>Perplex</b> (Lat. <i>perplexus,</i> egentl. invecklad, förvirrad), förbryllad, bestört, häpen, rådvill, handfallen. | 0 |
<b>Pingvinerna,</b> <i>Aptenodytidae, zool.,</i> utgöra en familj inom de gumpfotades ordning (<i>Pygopodes</i>) af foglarnas klass | 0 |
Père-Lachaise, Cimetière du P. [sim-tjä'r dy pär-la/ä'z], begravningsplats i Paris, c:a 2 km ö. s. ö. om Place de la République. (Jfr La Chaise). | 0 |
Författning och förvaltning. Enl. den 1952 antagna författningen ligger den politiska makten hos ett av 15 medl. bestående statsråd, vars ordf, fungerar som stabschef | 0 |
Parentetisk, inskjuten som parentes (se d. o.). | 0 |
Pe'rnå, fi. PPrnaja, kommun i Nylands län, Finland; 424 km2, 8,260 inv., svensktalande. | 0 |
<b>Qvaggan.</b> Se Hippotigris. | 0 |
<b>Qvicksilfvercyanid.</b> Se Qvicksilfver. | 0 |
<b>Quarter</b> [koårtör], Eng. (fjerdedel, fjerding), ett rymdmått för torra varor, = 8 bushels = 64 gallons = 290,7 l., men i Nord-Amerikas förenta stater = 281,9 l. | 0 |
<b>Q</b> är den sjuttonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet. Dess äldsta semitisk-moabitiska form är [tecken]. Med denna bokstaf (i vexlande former), hvars namn är Hebr. <i>qof</i>, Arab | 0 |
Quensel [kve'n-], Anna Lisa (I sa), f. Schultz, operasångerska, sopran (f. 1905 21/s), debuterade 1929 på Vasateatern i Stockholm, 1934 vid Kungl | 1 |
Queen [kcoin], E 11 e r y, pseud. för två amerikanska förf., kusinerna Frederic Dannay (f. 1905) och Manfred B. Lee (f. 1905). De räknas numera till de förnämsta inom kriminallitteraturen i U.S.A | 1 |
Quirinus [kv-], romersk gudomlighet, till sitt väsen besläktad med Mars, med helgedomar på C o 11 i s quirinalis. I senare tider identifieras han med den till gudarna upptagne Ro-mulus | 0 |
Quipus [ki'pos], etnogr., se Knutskrift. | 0 |
<b>Röbling.</b> Se Roebling. | 0 |
<b>Rankhet.</b> Se Styfhet. | 0 |
<b>Rumma,</b> <i>sjöv</i>. Se Rymma. | 0 |
<b>Rovigo,</b> hertig af. Se Savary. | 0 |
Rörsångaren, zool., se Kärrsångarsläktet. | 0 |
Raab [räp], tyskt namn på staden Györ. | 0 |
Revisionskommissarie, titel på föreståndarna för de fem revisionskontoren inom revisionsbyrån i Försvarets civilförvaltning samt för föreståndarna för de fyra revisionskontoren inom de båda revisionsbyråerna | 0 |
Rfngköbing fjord [-kö- fjö'r], största strand- sjön på Jyllands västkust, 30 km lång, 15 km bred och 4 m djup. R. avstänges från Nordsjön genom Holmsland Klit. | 0 |
<b>Striegau,</b> stad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien), vid Striegauerwasser. 11,785 innev. (1885). Tillverkning af läderarbeten. Sädeshandel. | 0 |
<b>Seine-inférieure</b> [sän-ängferiör], departement i norra Frankrike, bildadt af delar af den forna provinsen Normandie, gränsar till Engelska kanalen samt depart. Somme, Oise och Eure. Areal 6,035 qvkm | 0 |
<b>Schultz,</b> Nils Stockfleth, norsk prest och politiker, född d. 14 Mars 1780 i Kröds härad, blef 1799 student i Köpenhamn, 1802 teologie kandidat och 1809 stadskomminister i Trondhjem. Död d. 30 Maj 1832. | 1 |
<b>Sjökapten,</b> <i>sjöv.,</i> egentligen befälhafvare å ett handelsfartyg; dock är till denna titel berättigad äfven den, som aflagt sjökaptensexamen vid någon af rikets navigationsskolor | 0 |
Svans. 1) (Zool.) S. el. stjärt (lat. cau'da), hos ryggradsdjuren den av kotor stödda och av hud och muskler klädda, bakom analöppningen belägna, starkt avsmalnande delen av kroppen | 0 |
Selangor [eng. utt. salä^a], stat inom Ma- lajiska federationen, på Malackas västkust; 8,184 km2, 710,788 inv. (1947). Landets ekonomi är baserad på tenngruvorna och gummiplantagerna | 0 |
Scholäris [skå-] (plur. scholares), lat., skol- gosse. | 0 |
Simpli'citer, lat., enkelt. | 0 |
<b>Tikkanen.</b> 1. Paul T., finsk skriftställare, född d. 2 Nov. 1823 i Kiuruvesi, norra Savolaks, inom en ansedd bondeslägt, blef student 1841, filos. magister 1847 samt hist. filol. doktor 1860. T | 1 |
<b>Treffenberg,</b> Nils Curry Engelbrekt, ämbetsman, född i Göteborg d. 1 Mars 1825, tillhör en 1687 adlad ätt, hvars ursprungliga namn var <i>Curry,</i> och är son till den genom sitt vid riksdagen 1823 gjo | 1 |
<b>Tandfattiga,</b> <i>Edentata, zool.,</i> en ordning, tillhörande gruppen <i>Placentalia</i> (se d. o.) inom däggdjurens klass | 0 |
<b>Transumera.</b> Se Transsumera. | 0 |
Travsport med t r a v t ä v-lingar el. travlöpningar i modern form leder sitt ursprung från Nordamerika. Först under 1880-talet erhöll t | 0 |
Torsk el. tröske (eng. thrush, lat. stomatitis 6i'dica), med., en vid dålig hygien hos klena barn under de första levnadsveckorna uppträdande munsjukdom. Dess framkallare är torsksvampen, Oospora albicans | 0 |
Transgrediéra, överskrida. | 0 |
Teoderik [teå'-], kallad den store, östgo-tisk konung (d. 525) | 1 |
<b>Unau.</b> Se Sengångare. | 0 |
<b>Unger,</b> Franz, österrikisk botanist och paleontolog, född i Steiermark d. 30 Nov. 1800, blef 1827 med. doktor samt 1828 praktiserande läkare i Stokerau och 1830 i Kitzbühel i Tyrolen | 1 |
<b>Utter,</b> Peder Månsson, arkivman, född d. 19 Sept | 1 |
<b>Urinblåsan.</b> Se Urinorganen. | 0 |
Underbindning, se Ligatur 1). | 0 |
Uba'ngi, fr. Oubangui, Kongos största högerbiflod, uppstår genom sammanflödet av Mbomu (Bomu, 750 km) och Uèle (Uèlle). Längd (med Uèle) 2,450 km; ständigt segelbar för större fartyg till trakten av Bangui. | 0 |
Uppskovsränta, se Straffränta. | 0 |
Unive'rsitas, lat., helhet, världsalltet; universitet. | 0 |
<b>Vadetid,</b> <i>jur.,</i> tid, inom hvilken vad skall erläggas. Jfr Vad. | 0 |
<b>Våta vägen.</b> Se Analys, sp. 675, och Torra vägen. | 0 |
<b>Vulgär</b> (Lat. <i> vulgaris </i>, af <i> vulgus;</i> se d. o.), som är utmärkande för menige man, alldaglig, utan lyftning, låg, ohyfsad, simpel. – Vulgärlatin. Se Romanska språk. – Vulgärrationalism | 0 |
<b>Våmbsjön.</b> Se Våmsjön. | 0 |
16) Carl Henrik W., friherre, militär (1681—1755), deltog i Stora nordiska kriget, slutl. som överstelöjtnant vid Skånska ståndsdragonerna, fången vid Perevolotjna 1709, överste 1722, generalmajor 1732 | 1 |
Väskinde, Västkinde, sn i Bro ting, n. Gotland, vid kusten n. ö. om Visby; 39,45 km2, 655 inv. (1955). V. är huvudsakl. öppen och bördig slättbygd; vid havet klintkust. 1,701 har åker | 0 |
Väderspänning, med., se Meteorism. Jfr Kolik. | 0 |
Vattengråsugga, Ase'Hus aquäticus, till kräft-djursordn. Isopoda hörande, i sötvatten allmän art, omkr. i cm lång. På grund av sin talrikhet och sin storlek är den en viktig föda för vissa fiskar. | 0 |
<b>Xiphias.</b> Se Svärdfisken och Svärdfisk-slägtet. | 0 |
<b>Ximenes.</b> Se Jimenes de Cisneros. | 0 |
<b>Xantit,</b> <i>miner.,</i> en gul, i Amerika funnen vesuvian (se d. o.). | 0 |
<b>Xenokles,</b> forngrekisk arkitekt, var en af de konstnärer, som bidrogo till utförandet af det stora och för firandet af mysterierna egendomligt anordnade templet åt Demeter i Elevsis (Attika), hvilket fö | 1 |
Xa'nten, stad i Nordrhein—Westfalen, Tyskland, 37 km n. om Krefeld; c:a 5,000 inv. X. | 0 |
Xe'rxes (fnpers. Ksjharsja), fornpersiska konungar. — X. I, son till Dareios I, tillträdde regeringen 485 f. Kr. Efter att ha kuvat det avfälliga Egypten upptog X. sin faders krigsplaner mot Grekland | 1 |
Xeroform [-å'rm], Bismüthi tribromphenölas, farm, med., ett blekgult, tungt, giftfritt, nästan lukt- och smaklöst pulver; användes vid sårbehandling. | 0 |
Xylo'pia, släkte av fam. Anonaceae med omkr. 75 arter, träd el. större buskar. Fröna av flera arter brukas som läkemedel el. som krydda, t. ex. morpeppar, Grana zelim (av X | 0 |
<b>Ytter-Lännäs.</b> Se Lännäs, 2. | 0 |
<b>Ytkondensor.</b> Se Cirkulationspump. | 0 |
<b>Yxa,</b> ett verktyg, som hufvudsakligast nyttjas till timmermansarbete och består af ett efter olika behof formadt eggjern, fäst i änden af ett längre eller kortare träskaft. Utom den vanliga allbekanta < | 0 |
<b>Yukon.</b> Se Jukon. | 0 |
Yperit, se Senapsgas. | 0 |
Yttergran, sn i Uppsala län, Håbo hd, på Mä- | 0 |
Yttersta dagen kallas på några ställen i N. T. (Joh. kap. 6—7, 11—12) den dagen, då Kristus skall återkomma i himmelsk härlighet till dom över levande och döda | 0 |
Yrkeskvinnors samarbetsförbund, förk. YSF, tillkom i nov. 1944 genom sammanslagning av Svenska kvinnoföreningars samarbetskommitté (grundad 1934) och Yrkeskvinnors riksförbund (grundat 1937). Y | 0 |
<b>Zinn,</b> Johann Gottfried, tysk anatom f. 1727, blef med. doktor i Göttingen 1749 och kallades 1753 till e. o. med. professor derstädes. Död 1759 | 1 |
<b>Zaječar.</b> Se Saitsjar. | 0 |
<b>Ziemssen</b> [tsīms-], Hugo Wilhelm von, tysk läkare, f. i Greifswald 1829, blef med. doktor 1853 och professor i patologi och terapi i Erlangen 1863 samt kallades 1874 till enahanda befattning i München | 1 |
<b>Zetternam,</b> Eugen Jodocus Joseph Diricksens, flamländsk författare, f. 1826 i Antwerpen, d | 1 |
Zekln, sek In (it. zecchi'no), guldmynt, slaget i Venedig från 1284 till republikens upphörande, till en början under namnet dukat, fr. o. m. omkr. 1400 kallat z | 0 |
Zetterholm, Tore Ulf Axel, författare (f. 1915 4/io), fil. lic. 1941. Z. tar gärna upp filosofiska och religiösa problem, så bl. a | 1 |
Zsigmondy [$i'gmåndi], Richard Adolf, österrikisk kemist (1865—1929), prof. i Göttingen 1908. Z | 1 |
Zoroa'ster, se Zarathustra. | 0 |